Tidspolitik

Publicerat den 15 September 2010 kl.9:24

Igår höll jag en kort föreläsning om något som varken jag eller någon annan (vad jag vet) har talat om tidigare. Tidspolitik är ett nytt ord och det var utmanande för mig att försöka fylla det med ett vettigt innehåll. Hur vi använder vår tid är något som vi ofta ser på som något individuellt och personligt. Men naturligtvis så påverkas det av politik. Vår tidsanvändning idag har påverkats tidspolitiska reformer som till exempel arbetstidsförkortningar, semesterregler, föräldraledighet och nu senast RUT-avdraget.

Hur kan man då definiera ordet tidspolitik? Vad innebär en hög tidsmässig välfärd? Vad har de olika partierna för tidspolitiska förslag? Vilka andra, mer radikala, tidspolitiska förslag finns? Vill du veta hur jag tänker om detta så kan du titta på de bilder som jag använde igår, de finns här: Tidspolitik 100914.

Huvuddelen av tiden användes till samtal mellan deltagarna. En del pratade om vad tidsmässig välfärd egentligen är. Ovanstående bilder är vidareutvecklade efter denna diskussion. Andra pratade om 10 000 kronorsfrågan: Hur kan finansieringen av offentliga sektorn och pensionerna klaras om vi jobbar mindre? Här fanns idéer om att skära ner på offentliga utgifter, som till exempel vägbyggen. Förändringar i skattesystemet diskuterades också, t ex höjda marginalskatter, höjd moms eller höjd skatt på utsläpp. Kanske skulle människor också bli friskare av att inte jobba så mycket och därigenom orsaka mindre vårdkostnader. Kanske skulle också den ideella sektorn kunna spela en större roll i ett samhälle där människor inte arbetar lika mycket.

Dela gärna med dig av dina tankar kring tidspolitik nedan.

4 kommentarerer


  1. Tack för att du lade upp bilderna. Tyvärr fck jag förhinder och missade föreläsningen. Jag tror att den sk. 10 000 k frågan är viktig att diskutera för det är nog det som många funderar över. Jag tror på omdisponering, om fler som jobbar mindre ger detta fler arbetsmöjligheter för arbetslösa vilket ger inkomster till staten och minskar behovet av försörjningsstöd.

  2. Tackar också för att du delat med dig av dina bilder. Fick också förhinder i går, men läsningen här satte igång många spännande tankar hos mig.

  3. Har det gjorts några studier på vad heltids- (eller mer) arbetare, respektive deltidsarbetare, kostar samhället? I form av antal sjukdagar, barnomsorg mm? Samtidigt är det ju svårt att mäta när mycket av effekterna troligtvis är på lång sikt. Tex kanske en deltidsarbetare har sitt barn hemma från förskolan en dag i veckan och personalen har då färre barn att ta hand om = mer tid par barn = kanske ökad hälsa och trygghet?

  4. Sånt här är väldigt intressant – det är tragiskt att så många är medvetna om sin ekonomi men inte tänker på sin tid! Galet!

Skriv nåt här!