Lilla jag i EU-parlamentet. Arbetstidsförkortning som klimatpolitik.

Publicerat den 1 September 2010 kl.15:47

Igår var jag inbjuden till EU-parlamentet för att prata om miljöeffekter av en arbetstidsförkortning. Känns kul att glida runt i maktens korridorer bland grånande gubbar och högklackade fransyskor. Också intressant att se hur idéer och åsikter byts och bryts mellan människor med olika språk och kulturer (hade varit kul att höra hur jag lät när jag simultantolkades till en massa olika språk). Men också pirrigt och utmanande att berätta om min egen forskning i ett sådant här sammanhang. Det var den gröna gruppen i EU-parlamentet som arrangerade seminariet och det var den svenske miljöpartisten Carl Schlyter som hade bjudit in mig. Om du är intresserad så kommer här några korta tankar från presentationen.

Den amerikanska ekonomen och sociologiprofessorn Juliette Schor var med på videolänk från Boston. Kul med människor som anstränger sig för att begränsa sitt flygande. Klockan var fem på morgonen när hon satt i sitt kontor i Boston och pratade med oss! Hon betonade att tekniska lösningar inte kommer att vara tillräckliga för att klara klimatmålen. Utsläppen per dollar brukar minska 1-2 % per år och för att klara miljömålen med bibehållen tillväxtnivå så behöver minskningen vara 7 % per år. Hon menar att det är orealistiskt och att man därför måste dämpa tillväxten och att det görs genom förkortad arbetstid.

Näste talare var den tyske sociologiprofessorn Gerhard Bosch som länge har forskat om vilka förutsättningar som krävs för att en arbetstidsförkortning ska medföra att fler får arbete: t ex att man satsar på utbildning för att undvika brist på utbildad arbetskraft. Här är hans presentation: Bosch (bild 24-25 summerar dessa förutsättningar). Han menar att det finns goda förutsättningar för att en arbetstidsförkortning ska skapa många nya jobb. Här skiljer han sig radikalt från den etablerade svenska uppfattningen (som t ex i denna rapport: KI 2002 Samhällsekonomiska effekter av allmän arbetstidsförkortning). Han menade också att en arbetstidsförkortning inte behöver vara någon belastning för statsbudgeten. Utvärderingar visar att den franska 35-timmarsveckan gav många nya jobb vilket minskade statens utgifter för arbetslöshetsersättning. Denna fördel var ungefär lika stor som statens extra utgifter för sänkta arbetsgivaravgifter för de företag som nyanställde. Den franska arbetstidsförkortningen genomfördes genom en överenskommelse med frysta löner under några år. Den innebar också att företagens vinster minskade under några år. Det hela låter nästan för bra och för lätt för att vara sant. Konstrasten till den dominerande attityden till arbetstidsförkortning i Sverige var väldigt stor.

Efter detta var det min tur och jag berättade om de ännu opublicerade resultaten från en studie som jag har gjort tillsammans med Jonas Nässén på Chalmers. Studien heter ”Would shorter work hours reduce greenhouse gas emissions”. Extremt kortfattat innebär våra resultat att en arbetstidsförkortning på 1 procent medför en minskad miljöbelastning med drygt 0,8 procent. Vi har också gjort ett scenario för år 2040 där vi antar att halva produktivitetsökningen fram till dess skulle användas till arbetstidsförkortning och den andra halvan till privat konsumtionsökning (de senaste 30 åren har nästan hela produktivitetsökningen använts till ökad konsumtion). Då skulle vi 2040 ha en arbetsvecka på 30 timmar och konsumtionen skulle ha ökat med 45 % (jämfört med 78 % om vi bibehåller 40-timmarsveckan). Scenariot med 30-timmarsvecka innebär att energianvändningen ”bara” ökar med 12 % jämfört med 30 % om vi behåller 40-timmarsveckan. En lägre energianvändning gör att det blir lättare att uppnå klimatmålen. Vill du läsa vårt arbetspapper så finns det här Would shorter work hours reduce greenhouse gas emissions 100326 och min presentation finns här: Jörgen Larsson Work hours as climate policyn.

4 kommentarerer


  1. Det är så otroligt intressant att ta del av denna forskning! I ett stadsbyggnadsperspektiv skulle jag vilja att dessa framtidsscenarior fick genomslag – hur ska vi bygga våra framtida städer med denna tidsforskning som grund!?

    Erika Wörman stadsbyggare, arkitekt, Djurgårdsstaden Arkitekter

  2. ja tid verkar vara relevant! hurra vad spännande att se hur vi kan komma till pudelns kärna.

  3. Christina Ringsberg
    26 September 2010 kl. 12:06

    Varför ökad konsumtion överhuvudtaget?
    Det mest miljövänliga är väl att minska på arbets-
    tid men också på materiell produktion och konsum- tion. Vår livsstil och slösande konsumtion kräver
    tre jordklot. Vi kan omöjligt fotsätta med den kon-
    sumtion vi har nu! Det är orimligt, osolidariskt
    och ohållbart.
    Christina Ringsberg http://www.Framtidsrealisterna.se

  4. Wow, härligt med att få jobba mindre och samtidigt göra gott för miljön 😀 Jag säger tummen upp!

Skriv nåt här!