Tidsmail 2005-2010

Publicerat den 30 June 2010 kl.22:15

Nedan har jag klippt in de flesta av de “tidsmail” som jag skickade ut mellan 2005 och 2010.


Tidsmail nr 35: Skilda på låtsas

I min rapport Om föräldrars tidspress” och som kom ut 2007 fann jag tecken på att separerade föräldrar som har barnen varannan vecka upplever betydligt lägre tidspress än de som lever tillsammans. Utifrån detta spekulerade jag om det fanns möjligheter för sammanboende/gifta föräldrar att lära sig något av detta. Kanske skulle man kunna tänka sig att tidsmässigt dela upp dela upp ansvaret för barn och hem mellan sig (om man är två föräldrar). Det jag skrev om detta finns inklippt nedan.

Nyligen kom det ut en bok som heter ”Skilda på låtsas – istället för skilsmässa” av Kristina Haggård som har tillämpat precis detta tillsammans med sin partner. Hon har utvecklat en metod för stressade heltidsarbetande föräldrar som på hemsidan www.dela-livet.se beskrivs så här:

Metoden ger endera föräldern ett tydligt ansvar för hem och barn. Det du!
Ansvaret gäller både normer och genomförande och varar i en vecka. Samtidigt skäms den ansvariga föräldern bort av den lediga på flera sätt. Dels genom planerade mysstunder vars innehåll och förverkligande helt vilar hos den lediga. Dels genom att det plötsligt finns mängder med tillfällen att ge vardagsgåvor till varandra. Gåvor i form av spontana handlingar som underlättar för den andre. Inte för att någon tjatar eller kastar menande blickar, utan för att man helt enkelt vill. Svikna förväntningar ersätts med vardagsgåvor och tacksamhet! Ut med tjafset, in med kärleken helt enkelt. Man simulerar på så vis en situation som liknar den för skilda par (det delade ansvaret), samtidigt som man njuter av äktenskapets och föräldraskapets alla fördelar.

Udrag från rapporten ”Om föräldrars tidspress”, sid 63

Tidsmässig uppdelning av barnansvar
Det finns en annan förändring i privatlivet där jag på basis av regressions­resultaten ser en viss potential för minskad tidspress hos föräldrar – nämligen att tidsmässigt dela upp barnansvaret så att man får gott om egentid, exempelvis tid för att till exempel träffa vänner, motionera eller ägna sig åt fritidsintressen. Tanken om att föräldrarna (om det finns två) gör en tydligare tidsmässig uppdelning av barnansvaret innebär i praktiken att var och en av föräldrarna tar hand om barnen en större del av tiden. En rapport från SCB visar tecken på att detta blir vanligare (SCB 2004, sid 24). Där jämförde man tidsanvändningen 1991 och 2001 och fann att föräldrars tid med barnen hade minskat men för­vånansvärt nog hade inte barnens tid med föräldrar minskat. SCB:s tolkning var att det hade blivit vanligare att barnen var tillsammans med en av föräldrarna åt gången. Det kan till exempel ta formen att föräldrarna delar upp dagen så att den ene tar hand om barnen på morgonen och den andre på eftermiddagen/kvällen. Denna tids­mässiga organisering underlättas om man har flextid och används ofta för att båda ska kunna arbeta heltid utan att barnen ska ha längre dagar på för­skola/fritids än vad föräldrarna önskar.

En tidsmässig uppdelning av barnansvaret skulle kunna drivas längre och det skulle kunna leda till minskad tidspress om det görs utan att tiden används till ökat förvärvsarbete. En grupp som kan sägas ha genomfört detta till fullo är de separerade föräldrar som har barnen boende hos sig varannan vecka. Regressions­analysen visar att detta sänker tidspressen jämfört med att bo med partner och barn hela tiden. Både för gifta/samboende och separerade föräldrar som har barnen varannan vecka gäller att det finns två föräldrar som tar hand om barnen, men de separerade föräldrarna har en gjort en total tidsmässig upp­delning av barnansvaret. Min slutsats är att en tydligare tidsmässig uppdelning av barnansvaret bör kunna minska tidspressen även bland samboende/gifta för­äldrar (förutsatt att det görs utan att förvärvsarbetstiden ökar).

Det finns många tänkbara varianter av hur detta skulle kunna utformas i praktiken. Ett konkret exempel vore att varje förälder är helt fri från ansvar för barn och hemarbete en hel vardag i veckan. Under dessa dagar skulle den ene föräldern sköta allt: morgonbestyr, lämnande på skola/förskola, hämtningar, matlagning, läggning, städning, etc. Detta skulle betyda att var och en av för­äldrarna fick en dag som präglades av barntid (jobbet anpassas efter barnen i möjligaste mån), respektive en dag som helt och hållet kan ägnas åt arbete och egentid. Denna typ av förändringar kan dock kräva en förmåga att frångå traditio­nella könsrollsmönster, eftersom män tvingas att anpassa sitt arbetsliv efter barnens behov under en del av veckan – samtidigt som kvinnor delvis tvingas att släppa inflytande över hur barn och hem ska skötas om. Det som blir lidande med denna typ av tidsmässig organisering av vardagen är tid då hela familjen är tillsammans. En sådan här ordning skulle emellertid kunna bidra till ökad jämställdhet eftersom det skulle leda till en jämnare fördelning av barn-ansvar, hemarbete och egentid.

En tidsmässig uppdelning av barnansvaret kan ses som en voice-strategi i förhållande till föräldrarollen. Det innebär att man ifrågasätter det ideal som innebär att båda föräldrarna ska vara med sina barn så mycket som möjligt av den tid då de inte förvärvsarbetar. Det kan också innebära en förändring i för­hållande till barnen. Om det vissa dagar bara finns en förälder hemma kan det innebära för­ändrade läggningsrutiner eller begränsningar i till exempel skjutsande till fritidsaktiviteter. En uppdelning av barnansvaret kan också vara en voice-strategi i förhållande till förvärvsarbetsrollen, speciellt för pappor. De dagar då man har barnansvaret behöver man begränsa arbetstiden genom att, om möj­ligt, arrangera för förkortad arbetsdag och att inte acceptera oplanerad övertid.

Tidsmail nr 34: Hejdå, ekorrhjulet

Dagens Nyheter har kört en serie den här veckan som heter ”Hejdå, ekorrhjulet”.

Dagens artikel: ”Min tid är det dyrbaraste jag har – I hela sitt vuxna liv har hängmatteförsäljaren Gunilla Boivie försökt att leva så enkelt som möjligt. Det handlar om ett medvetet livsval och en protest mot konsumtionssamhället.”

Denna artikel, och länkar till övriga artiklar, finns här http://www.dn.se/insidan/hangmattor-1.975102 . Där kan du också hitta till den chatt med Fredrik Warberg på Föreningen Tidsverkstaden som DN arrangerar idag fredag klockan 13.

Tidsmail nr 33: Debattartikel om mansfällan

GT & TV 4 bad mig att skriva en debattartikel i anslutning till den serie om barn och stress som de kör denna vecka. Den publicerades idag och jag bifogar artikeln.Undvik mansfällan Debattartikel GT 091009

Artikelseriens fokus är på hur stressen i samhället och hos föräldrarna påverkar barnen. Vill du läsa om detta så se på GT:s hemsida. Här är t ex en intervju med en stressforskare http://www.gt.se/1.1730569

TV 4 har också haft inslag på temat hela veckan. Om du har bredband kan du kolla in deras inslag via nätet. Här är ett från deras morgonsoffa.

http://tv4play.se/nyheter/lokala_nyheter/goteborg?videoId=1.1249962&renderingdepartment=2.40333

Tidsmail nr 32: Downshifting

Begreppet Downshifting har dykt upp i Svensk media den senaste tiden. I enfil finns de tre sidor om begreppet som jag har skrivit till uppslagsverket Encyclopedia of Consumer Culture: On Downshifting in Encyclopedia of Consumer Culture by Jörgen Larsson

Downshifting kan definieras som en frivillig och långsiktig livsstilsförändring som innebär att man accepterar en markant lägre inkomst och konsumtion. Begreppet fångar en dröm om en livsstil med mer fri tid och kan ses som en reaktion på vårt arbetsorienterade konsumtionssamhälle. Att växla ner förutsätter att man överinner svårigheter som att arbetsmarknaden är organiserad med heltidsarbete, och att möjligheterna att använda konsumtion för att kommunicera status och identitet minskar.

Downshifting försvåras av att reklam och TV driver upp våra materiella förväntningar. I följande You-tube-klipp finns ett drastiskt angrepp mot vad de kallar för Aspirational TV: http://www.youtube.com/watch?v=59OJ17raqWw&feature=player_embedded#t=263

Tidsmail nr 31: Oönskad jämställdhet + mental detox week

Jag har just skrivit krönikan ”En oönskad jämställdhet?” i tidningen Arbetsliv. Den finns här om du vill läsa http://www.prevent.se/arbetsliv/artiklar/artikel.asp?id=3406

TV-tittande kan vara både intellektuellt givande och skön avslappning, men det kan också lätt bli en tidtjuv som lägger beslag på en stor del av våra liv. Den 21é april börjar det som tidigare kallades ”TV-free week” men som numera har döpts om till ”Mental detox week”. Om du vill läsa mer om detta eller diskutera det så gå in på http://tidsverkstaden.se/2009/03/total-tv-time-out-21-27-april-2009

Sändlista nr 30: TV-program om riskerna med arbeten som vi älskar

Jag skulle vilja tipsa om ett TV-program som finns att se på SVT:s hemsida. Det handlar om fria, målstyrda och engagerande arbeten. De som har sådana arbeten säger ofta att de älskar sitt jobb. Arbetet blir en väsentlig och kanske dominerande del av ens identitet.

Det finns en hel del risker och svårigheter med denna växande form av arbete. En sådan är att det lägger ett väldigt stort ansvar på individen, t ex för att prioritera, för att bestämma när ens arbetsuppgifter är tillräckligt väl utförda och för att sätta gränser mellan arbete och fritid.

TV-programmet heter ”Livspusslet” och är en del av SVT:s serie Dokument inifrån. Många av de ledande arbetslivsforskare som jag själv har inspirerats av intervjuas i programmet. Med tillgång till bredbandsuppkoppling så kan man se programmet här:

http://svtplay.se/v/1403043/dokument_inifran/livspusslet?sb,p103467,1,f,-1

Sändlista nr 29: Föredrag om välbefinnande+hållbarhet, och tidssnälla julklappstips

Jag arbetar just nu deltid på Chalmers i ett projekt där vi utforskar länkar mellan välbefinnande och hållbarhet. John Holmberg som också arbetar i projektet gjorde en presentation under rubriken Framtidens konsumtion på Naturvårdsverkets klimatdag förra veckan. Om du vill se föredraget på ca 25 minuter så är länken här: http://www.naturvardsverket.se/sv/Nedre-meny/Aktuellt/Dokumentation-fran-kurser-och-seminarier/Dokumentation-fran-Klimatforum-2008/Filmer-fran-Klimatforum-2008
Om du vill vill kolla in powerpointbilderna eller läsa ett referat så finns det här: www.naturvardsverket.se/klimatforum2008 (här finns också mycket annat spännande om klimat och konsumtion).

Tidssnälla julklappar
Tack för alla julklappstips – vilket engagemang och vilken kreativitet! Jag har sammanställt julklappstipsen men tyvärr så har jag av platsskäl inte tagit med alla. Jultider kan ju vara ett bra tillfälle att vara lite extra snäll, men flera av er har undrat vad som egentligen är tidssnällt. En del har tyckt att det mest tidssnälla är att minimera julklapperiet nästan helt. Om man ändå vill ge bort julklappar så kan förhoppningsvis nedanstående lista vara tidssnäll eftersom man enklare och snabbare kan komma på bra julklappar. Jag har delat in tipsen i olika typer av tidssnälla klappar (alla kan dessutom sägas vara miljösnälla).

Tidssnäll för mottagaren
En tidssnäll variant är att ge bort av sin egen tid. Speciellt tacksamma blir mottagarna kanske om man hjälper dem att få en gammal surdeg avklarad eller om man ger möjlighet att få tid till något de längtar efter. Denna julklappsvariant förutsätter naturligtvis att man själv upplever att man har tid att göra detta. Men möjligheterna till denna typ av julklappar är dock stora i vårt samhälle eftersom nästan hälften av befolkningen är rejält tidspressade medan den andra hälften upplever att de har relativt gott om tid. Man kan t ex göra ett eget “checkhäfte” och ge bort privata tjänster med det som en nära och kära kan tänkas behöva, t ex:

  • 3 färdiga hemlagade fredagsmiddagar levererade till dörren
  • Ommålning av ett rum
  • Fönsterputsning
  • Förrådsrensning
  • Barnpassning

Man kan utgå från den här checken:

Göra saker tillsammans

Ytterligare en tidssnäll variant är att ge bort aktiviteter som man gör tillsammans. Känslan av att inte ha tillräckligt med tid tillsammans med familj och vänner kan ge en upplevelse av tidsfattigdom. Här är idéer på hur vad man kan göra tillsammans:

  • Konsertbesök
  • Fika eller restaurangbesök
  • Biobesök
  • Teater
  • Ridtur

Om man själv tycker att man har för ont om tid för att ge bort sådant som man gör tillsammans så kanske man kan använda julklappspengarna till att ta ledigt en extra dag från jobbet. Julklappen till någon annan blir istället att man kan ha en heldag tillsammans och göra något tillsammans (något som är gratis eller nästan gratis).

Snabbfixade men pengakrävande julklappar
Om man tycker att man har ont om tid så kan julklappar som tar lite tid att fixa, t ex genom att man kan beställa dem hemma vid datorn, vara tidssnälla:

Tidskrävande och billiga klappar
Om man har gott om tid så kan tidkrävande och billiga julklappar vara intressanta, t ex:

  • Fynd från second hand butiker
  • Sina egna favoritrecept inskrivna i en fin liten bok
  • Ett handskrivet brev där man talar om varför man uppskattar personen i fråga
  • Rollväxling. Julklappen är att man byter roll med någon och tar över dennes ansvar under en viss tid, t ex att åta sig helhetsansvar för tvätt, disk och städning under en tid.
  • Klippkort där man själv ger massage, t ex olivoljeinpackning liggandes på matbordet
  • En gammal bok eller film som du redan har läst eller tittat på.
  • Ge bort början på en berättelse som mottagaren får fortsätta att skriva på eller fantisera om.
  • En fin anteckningsbok där mottagaren skriver om sin uppväxt eller sitt liv i, t ex bra till äldre släktingar för att skapa samtalsämnen och för att dokumentera deras livsberättelser.
  • Ge bort en gåva som mottagaren kan förvalta och ge vidare till andra. Det kan exempelvis vara frön som växer upp till något bra (som man kan äta) som man dessutom kan ta frön från och ge vidare.
  • Hembakt julgodis
  • Almanacka med foton på nära och kära (kan beställas på nätet)

Sändlista nr 28: Bilder från presentationer om tidspress + julklappstips önskas

Det har blivit lite glest med utskick den senaste tiden och det beror på att jag pga föräldraledighet bara arbetar två dagar i veckan i år. Min forskning om tidspress ligger nästan på is och en stor del av min arbetstid går åt till att hålla föredrag i olika sammanhang.

Jag tycker inte bara att det är väldigt kul att hålla föredrag utan det innebär också att jag vidareutvecklar mina tankar – både genom förberedelserna och genom dialogen med åhörarna. Bilderna i filen nedan är från olika presentationer för olika typer av åhörare: allmänhet, föräldrar, anställda, personalchefer, konferensdeltagare, riksdagspolitiker, fackförbund, forskare, etc. Bilderna har sin grund både i min rapport Om föräldrars tidspress och i boken Rik på riktigt som jag har skrivit ihop med Fredrik Warberg. Här är Föredragsbilder om Strategier mot tidspress 091003.

Sändlista nr 27: Kortare arbetstid eller städhjälp till småbarnsföräldrar?

Om du inte är intresserad av familjepolitik så föreslår jag att du slutar att läsa här.

TCO föreslog i en debattartikel häromdagen att småbarnsföräldrar ska kunna få 2-3 timmars hjälp i hushållet för 150 kr i veckan. Denna kraftiga subvention skulle gå till barnfamiljer där båda arbetar. Jag är inbjuden till en s k hearing för att diskutera olika lösningar för att mildra den tidsmässiga belastningen för småbarnsfamiljer.

Senare samma dag är jag inbjuden Miljöpartiets riksdagsgrupp för att ge synpunkter på deras reviderade förslag om ”barntid”. Det är inte offentligt ännu men det handlar om att stödja föräldrar som utnyttjar lagen om att gå ner till 30-timmarsvecka när man har barn under 8 år. Enligt deras förslag så skulle vardera förälder som gör detta ha rätt att få 2500 kr i månatlig ersättning under ett par år.

Inför dessa två seminarier så skulle jag vara väldigt intresserad av dina synpunkter på förslagen. Om du har tid och lust så maila mig gärna dina tankar om vilka för- och nackdelar du ser du med respektive förslag.

Sändlista nr 26: Individuell reflektion om tidsrikedom

VARNING – DETTA MAIL INNEHÅLLER REKLAM

Här kommer ett mail som för en gång skull inte handlar om strukturella förändringar för att förbättra barnfamiljers tidsmässiga situation – utan om individuella förändringar som kan förbättra ens eget liv. Så här mitt i sommaren påminns jag hur semestern var för mig för 10-15 år sedan när jag själv var inne i en alltför tidspressad livsstil. Då innebar juli inte bara skön ledighet utan ångesten över att allt snart skulle dra igång igen stegrades successivt under semestern. Då skulle jag själv ha behövt få detta mail.

Om man inte vill leva enligt de normer som reklammakare och andra förmedlar så behöver man hitta vägar för att kringgå tidsandan. Grundläggande för en sådan förändring är att själv reflektera över hur man vill leva sitt liv. Innan jag började forska skrev jag en bok, tillsammans med Fredrik Warberg, som syftar till att vara ett stöd för människor som längtar efter ett annat livsinnehåll och ett annat livstempo. Mycket i dagens tidsanda går ut på att bli rik på låtsas, dvs rik så sådant som inte ger ett långsiktigt rikt liv. Vår bok, som jag nu gör reklam för, heter istället Rik på riktigt. En värdefull vardag är möjlig. Den har kommit ut som pocket och kostar 37 kr på www.adlibris.se Här är bokens inledning att ladda hem: rik-pa-riktigt-innehall-och-inledning. Fredrik och jag startade också Föreningen Tidsverkstaden tillsammans och på dess hemsida (www.tidsverkstaden.se ), under knappen Reflektera, finns flera  korta texter och även förslag på frågor att reflektera kring.

En nästintill avgörande faktor för om man ska lyckas uppnå verklig förändring är att man kommer igång och samtalar med andra om de här viktiga frågorna. När man formulerar sina ”längtor” för andra så tar de ett stort steg mot förverkligande. Fredrik och jag har gjort ett upplägg för samtalsträffar kring vår bok. Här finns  rik-pa-riktigt-verkstad att ladda hem gratis.

Sändlista nr 24: Idéer kring samhällsförändringar för att lösa livspusslet

Mina senaste utskick har handlat om downshifting som ett sätt att minska sin tidspress. Även om downshifting inte bara är möjligt för privilegierade grupper så är det ändå så att det är lättare att förverkliga för personer som är väl etablerade på arbetsmarknaden. Det är ju faktiskt bara personer med barn under 8 år som har laglig rätt att gå ner i arbetstid. Om man vill gå ner i arbetstid för att stötta sin struliga tonåring, för att ta hand om sina gamla föräldrar eller bara för att man bara prioriterar tid framför konsumtion så har man inte rätt till det. Här finns en inskränkning av individens frihet som kraftigt kan försämra livskvaliteten.

En samhällsförändring som skulle göra det något lättare för fler att downshifta vore att ge alla samma rätt som småbarnsföräldrar har idag, dvs rätten att gå ner till 30 timmars arbetsvecka med sänkt lön. Holland har infört en liknande förändring som bl a ger personer rätt att gå ner i tid för att ta hand om anhöriga. I min rapport om tidspress redovisade jag att var fjärde heltidsarbetande uppgav att kortare arbetstid, med sänkt lön, skulle passa dem bättre. Det talas mycket om ”ofrivilligt deltidsarbete” i samhällsdebatten. En rapport från SCB visar att det bara är ca 20 % av de deltidsarbetande som gör det av skälet att de inte kunde få ett heltidsarbete. Andra jobbar deltid för att få tid till barn, studier, etc. Det är faktiskt så att det ”ofrivilliga heltidsarbetet” är betydligt mer utbrett än det ”ofrivilliga deltidsarbetet”.

Men även en sådan lagförändring skulle bara lösa livspusslet för en del individer. Vad finns det för andra idéer kring förändringar på ett samhällsplan som kan leda till att vardagen fungerar bättre? Mitt intryck är att det är lite idétorka och framförallt nästan ingen diskussion om detta. Allt fokus ligger på hur fördelningen av föräldraledigheten ska se ut. En del tänker att om bara papporna börjar ta ut en rejäl del av föräldraledigheten så kommer det också att göra att möjligheterna att kombinera arbete och familj förbättras även efter föräldraledigheten. Om en pappa har skaffat sig en nära relation till sin bebis så kanske han blir mer mån om att också ha vardagstid med barnet i framtiden istället för att jobba jämt. Visst kan det ligga en del i detta, men det är knappast en tillräcklig lösning på livspusslet.

Vad finns det då för idéer från höger- respektive vänsterpolitiker? Vår nuvarande regering driver främst två idéer: vårdnadsbidrag och subventionering av hushållstjänster. Vårdnadsbidragsreformen är inte införd ännu men planen är att kommuner får rätt att ge föräldrar 3000 kr i bidrag om de inte utnyttjar någon dagisplats. Om en av föräldrarna är hemma så skulle det naturligtvis kunna minska tidspressen radikalt. Det är dock bara tänkt att gälla tills barnet är tre år, därefter innebär det ingen lösning. Det finns uppenbara nackdelar med detta förslag ur både genus- och klassynpunkt.

Den andra strategin från högern är subventionering av hushållstjänster. Jag vill hävda att relativt många skulle ha råd med städhjälp (men knappast den ensamstående mamman som jobbar i vården). Jag tror också att hushållstjänster kan minska tidspressen om man samtidigt inte förlänger sin förvärvsarbetstid, men det finns en uppenbar risk för det eftersom det blir ”tid över” och många som känner att de inte riktigt hinner med att sköta om sitt jobb.

Men hur stor är då potentialen för hushållstjänster? Om man ska köpa mycket tjänster så kanske en familj kan ha 4 timmars hjälp i veckan för städning och tvätt. Om man ska gå vidare för att få ytterligare avlastning kommer man in på barnen. Det kan då handla om att man köper tjänster för att hämta på dagis/skola och för att passa barnen på kvällar. Detta är då något som kommer utöver de kanske 40-50 timmar i veckan som barnen är på dagis/skola/fritids. Jag tror inte att speciellt många föräldrar är intresserade av denna strategi. Potentialen är alltså i huvudsak att avlasta ca 4 timmar i veckan. Med det här resonemanget vill jag visa att hushållstjänster har en viss, men begränsad, potential, för att lindra livspusslet.

Ni som har varit med på min sändlista ett tag känner till den DN-debattartikel som jag skrev tillsammans med 10 andra forskare för 1,5 år sedan. Artikeln inleds med kritik mot vårdnadsbidraget men sedan lanseras ett förslag som innebär en frivillig arbetstidsförkortning för föräldrar med barn i förskoleåldern. Syftet skulle framförallt vara att göra det accepterat även för pappor, och inte bara mammor, att förkorta arbetstiden. Förslaget innebar endast 5 timmars arbetstidsförkortning vilket har den fördelen att båda föräldrarna behöver förkorta sin arbetstid för att det ska innebära en rejäl lindring (extra förmånliga villkor behövs för ensamföräldrar). För att locka pappor så fanns det en kraftig jämställdhetsbonus med i förslaget. Vill du läsa artikeln så finns den på www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu Jag har haft kontakt med flera politiska partier om förslaget men jag vet inte om det är något parti som seriöst överväger något liknande.

Jag beskrev ovan förslag från högerhåll. Vilka lösningar diskuteras då från vänsterhåll? Det är slående att Socialdemokraterna hittills inte har kommit med något förslag alls. Vänsterpartiet och miljöpartiet strävar ju båda efter en allmän arbetstidsförkortning. Men samhällsklimatet pekar väl knappast på att detta är något som är på gång. Miljöpartiet har ett förslag som de kallar för barntid och det innebär att småbarnsföräldrar som går ner till 30-timmarsvecka får en viss ersättning från staten. Detta skulle göra att fler hade råd att gå ner tid. Problemet med förslaget är att det skulle förstärka dagens ojämställda könsrollsmönster. Jag tycker att vårt förslag är bättre eftersom det skulle attrahera fler pappor att sänka sin arbetstid.

I artikeln ”Vänstern och vardagen” finns fler idéer från vänsterhåll. Det är en diskussion mellan fyra personer och artikeln har följande ingress:
”Att förändra vardagen, det så kallade livspusslet, kräver varken pigavdrag eller vårdnadsbidrag, utan snarare en förnyad diskussion om kollektivhus, krav på förkortad arbetstid, ett ifrågasättande av heteronormativiteten, samhällsplanering och att professionalisera delar av det obetalda arbetet.”

Det vore jättekul om du vill diskutera de här frågorna på nätet. Vad tycker du om förslagen som nämns ovan? Har du idéer på andra förslag. Gå in på forumet på www.tidsverkstaden.se Jag har startat en diskussionstråd som heter ”Samhällsförändringar för minskad tidspress”. På forumet finns också massor med inlägg om downshifting.

PS. DN och Expressen har en gemensam familjesajt och där finns en kort intervju med mig och mycket annat i artikelserien ”Tid för familjen 2008”: http://www.alltombarn.se/du_och_barnet/tid-for-familjen/jobbstress-och-kophets-da-far-familjen-lida-1.7401

Om du inte har tröttnat på mig så kan du lyssna på mig i ett inslag från P1:s Vetenskapsradion Forum 080218 (ca 12 min in i programmet): http://www.sr.se/cgi-bin/p1/kanalarkiv.asp?ProgramId=1302&NrOfDaysInArchive=30

Sändlista nr 23: Diskutera tid och downshifting på www.tidsverkstaden.se

Att det numera är över 600 som har anmält sig till min sändlista är ett tydligt tecken på att det finns ett jättestort intresse för tid, tidspress och downshifting. En del av er skickar tankar och reflektioner till mig. Jag värdesätter verkligen det, men jag känner mig ofta oartig när jag inte svarar lika omfångsrikt.

Jag tycker att det skulle vara jättekul om det kom igång en livfull diskussion om de här frågorna på nätet. Jag har varit med och startat Föreningen Tidsverkstaden och på dess nya hemsida www.tidsverkstaden.se finns mycket läsvärt om livskvalitet och hållbarhet. Längst upp till höger på finns en knapp för ett helt nyöppnat diskussionsforum. Om du inte är en van forumdeltagare på Internet så finns det där en introduktion till hur det fungerar.

Man kan använda ett sådant diskussionsforum på massa olika sätt. Förutom att tycka till om allt möjligt så kan man t ex be om råd och tips från andra angående ett problem eller livsval som man står inför, eller berätta om hur man själv gör för att undvika tidspress och öka din livkvalitet.

Mitt förra tidsmail handlade ju om begreppet Downshifting. Jag får just nu många mail om detta så det verkar engagera många: blir det vanligare, för vem är det möjligt, blir man lyckligare, varför är det så få som downshiftar, hur gör de som lyckas, vad skulle hända men samhällsekonomin om många skulle downshifta, hur skulle det påverka klimatet, etc?

Jag har börjad diskussionen genom ett inlägg med rubriken ”DN och övrig media förstör downshiftingbegreppet”. http://tidsverkstaden.se/forum/topic/dn-och-ovrig-media-forstor-downshiftingbegreppet

Det vore kul om du vill tycka till om detta eller ta upp något helt annat.

Sändlista nr 22: Ett nytt tidsord

Ett nytt ord håller på att etablera sig i Sverige: Downshifting. Som så ofta annars så är det ett låneord från engelskan. Begreppet har under 2007 använts allt oftare i svensk media. Ibland översätts det med att växla ner, men oftast så översätts det inte utan används just som det är.

Vad betyder det då? När den amerikanska forskaren Juliette Schor gjorde en studie om detta så definierade hon det som att det är när man frivilligt gör en förändring som innebär att man tjänar mindre pengar med syftet att få mer tid och ork till sådant som höjer välbefinnandet (Boken heter ”The overspent American”). Det handlar oftast om att förkorta sin arbetstid, men det kan också handla om att byta till ett mindre krävande, eller mer meningsfullt, arbete.

Är downshifting något som blir vanligare? Jag känner inte till någon statistik om detta men det har utpekats som någon som kommer mer och mer. P1-programmet Studio Ett den 28 december diskuterade t ex Downshifting som en möjlig trend under 2008. Jag är tveksam till att det blir en massa med människor som downshiftar under 2008, men inträdet av det nya ordet kan ju ses som ett tidigt tecken på en trend. För att ett ord ska introduceras krävs att relativt många människor tycker att begreppet fångar något intressant och nytt – det är uppenbarligen fallet.

Begreppet har beröringspunkter med bl a två andra uttryck. Det finns en viss likhet med ”gröna vågen”. Både downshifting och gröna vågen handlar om större individuella förändringar i syfte att öka välbefinnandet. Men skillnaderna mellan begreppen är större än likheterna. Den största skillnaden är nog att downshifting inte handlar om att flytta ut på landet. Tvärtom så kan storstaden underlätta för downshifting t ex genom att det är lättare att leva utan bil vilket kan vara ett sätt för att klara sig på lägre inkomsterna.

Downshifting har också en stark koppling till ordet deltid. Downshiftare arbetar ofta mindre än 40 timmar, dvs det vi ofta kallar för deltid. Den stora skillnaden är att downshifting syftar på en förändring – att växla ner från ett hektiskt liv till ett lugnare liv, kanske från regelbunden övertid till deltid. Mitt intryck är också att downshifting har högre status än deltid. Kanske beror det på att den som downshiftar har visat att han (i media är det oftast en han) har lyckats göra en karriär och skaffat sig ett statusjobb. Att en downshifter också har lyckats att förverkliga en förändring som många drömmer om kan också bidra till statusen.

I en hemladdningsbar fil finns två artiklar från DN i söndags som handlar om två priviliegerade personer som har downshiftat. I filen finns också en kort intervju med mig. DN bad mig dessutom att ”chatta” med läsarna, så sist i dokumentet finns mina (och min bisittare Hugo Norells) snabbt nedskrivna och ogenomtänkta svar på läsarnas frågor.

Sändlista nr 19: Kan lägre tempo bidra till en lösning av klimatproblemen?

Mindre tidspress ses oftast som ett sätt att höja livskvaliteten. Men är det också så att det som ger lägre tidspress också kan vara en bidragande lösning på klimatproblemen? Sambanden kan t ex handla om att mindre tidspressupplevelser gör att fler väljer långsammare transporter, t ex cykel och tåg istället för bil och flyg. Men det är också flera forskare som hävdar att kortare arbetstid skulle vara en del i en lösning på klimatproblemen. Om framtida produktivitetsökning skulle tas ut som kortare arbetstid istället för genom ökad konsumtion så skulle miljöbelastningen minska. Om vi fortsätter att arbeta lika mycket så dubbleras konsumtionsnivån ungefär var 35é år. Hög konsumtion leder till en hög energiförbrukning bland annat genom ökande transporter, ökande industriproduktion och för att värma upp våra allt större bostäder.

En av mina handledare, Christer Sanne, har nyligen kommit ut med en spännande bok på det här temat. Den heter ”Keynes barnbarn – en bättre framtid med arbete och välfärd” och tar utgångspunkt i att 1900-talet mest kände ekonom, J M Keynes, på 1930-talet spådde att hans barnbarn skulle kunna tillgodose sina behov med bara några timmars arbete om dagen. Boken innehåller bl a en intressant djupdykning i drivkrafterna bakom den höga nivån av arbete och konsumtion, både hos konsumenterna och i samhället. Christer hävdar att konsumerandet nu slår nu i det ekologiska taket och beskriver sin väg ur krisen. Här finns bokens första kapitel: Keynes barnbarn Första kapitlet(boken kan beställas på www.adlibris.se ). Information om kommande föredrag och radiointervjuer finns nedan.

Naturvårdsverket har nyligen publicerat en spännande rapport som delvis har samma inriktning. Den visar att vi genom tekniska lösningar som elbilar, vindkraft och värmepumpar kan minska koldioxidutsläppen med 60 % till år 2050. Men för att begränsa temperaturökningen till två grader behövs minskningar med 85 %. Forskarna menar att det finns olika sätt att uppnå detta. En av vägarna sätter t ex ett stort hopp till att användningen av förnybara energikällor kan öka extremt mycket. Detta scenario omfattar bibehållen arbetstid och ökad materiell konsumtion men ingen ökning av flygresandet jämfört med idag. En av de andra vägarna som beskrivs kallas för Ökad fritid och omfattar en sänkning av arbetstiden med 25 %. Detta minskar utsläppen genom att den materiella konsumtionsnivån fryses på nuvarande nivå. En kul grej i det här alternativet är att det ger utrymme för ett dubblerat flygresande, men då med långsamma och bränslesnåla ”ekoflyg”. Här är rapporten i sin helhet: Åkerman SNV Tvågradersmålet i sikte

Sändlista nr 17: Om tid i media

För en månad sedan publicerade jag min rapport om föräldrars tidspress (finns att ladda hem på www.familjeliv-utan-tidsbrist.nu ). Många av er har hört av er och undrat om hur den har tagits emot i media. Intresset har varit väldigt stort. Ett 20-tal tidningar har skrivit artiklar och jag har varit med i flera P4-program. Jag ska inte trötta ut er med allt men jag vill peka på en rolig artikel där det finns mycket tyckande. På kvällstidningen GT:s ledarsida skrev de t ex:

”Så vad göra för att få småbarnsföräldrars ekorrhjul att snurra lite lugnare?

Enligt Larsson måste det ske på politisk väg och genom att arbetsgivare inför mer föräldravänlig personalpolitik. Ett sådant brett, samhälleligt perspektiv är vettigt.”

”Det kanske inte alltid bara är den elaka arbetsgivarens fel? Eller ens de dumma politikernas?”

”Larsson petar med sin analys på det heliga privata och identifierar samband som många av oss helst vill slippa se.”

Hela ledaren kan läsas här: http://www.gt.se/ledare/1.860062/sluta-shoppa

TV-programmet Gokväll handlade häromdagen om hur man kan få mer fritid. Ett reportage beskrev en småbarnsfamilj som sålt villan och bilen och flyttat in till stan för att slippa att lägga tid på huset och på långa pendlingstider. På 70-talet flyttade människor ut på landet för att finna det goda livet. Är det så att människor idag i samma syfte flyttar i motsatt riktning? Det är också en kul illustration av resultaten i min rapport som visar att husägande och pendlingstid är viktiga orsaker till upplevelsen av tidspress.

Jag skrev ju en bok som heter ”Rik på riktigt” för ett par år sedan tillsammans med Fredrik Warberg (har nyligen kommit som pocket). Fredrik var med och pratade om tidstjuvar och tidsreflektion i TV-programmet som gick 30/10. Om du har bredband kan du titta på det här (inslaget börjar 15 minuter in på programmet): http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=951056

Sändlista nr 16: Rapport om föräldrars tidspress

Efter två års arbete är jag nu klar med en forskningsrapport om föräldrars tidspress. Vetenskapligt arbete går långsamt men det ska ju också präglas av reflektion, noggrannhet och kritisk granskning. Det känns verkligen skönt att vara klar med rapporten som är en del av min avhandling som ska bli klar om ett par år.

Min förhoppning är att rapporten ska vara intressant inte bara för andra forskare utan även för t ex föräldrar som vill reflektera över sin vardag, journalister som vill skriva om ”livspusslet”, familjeterapeuter som vill veta mer om familjers situation, arbetsgivare som skulle vilja ha en familjevänlig personalpolicy och politiker som vill förbättra villkoren för barn och föräldrar.

Media har visat stort intresse, GP, DN och andra har artiklar inne idag. Igår kväll var jag intervjuad på SVT:s rapport. Om du har bredband så kan du se inslaget här: http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=22620&a=923066&lid=is_search527895&lpos=7&queryArt527895=j%F6rgen+larsson&sortOrder527895=0&doneSearch=true&sd=47244&from=siteSearch&pageArt527895=0

Här är hela rapporten som en pdf-fil: Om föräldrars tidspress. Om du vill ha den i bokform så kan du beställa den av gunilla.gustafsson@sociology.gu.se (100 kr plus moms och porto).

Rapporten är på 82 sidor men på sid 6-9 finns en sammanfattning. Jag tar mycket gärna emot synpunkter på innehållet och på de förändringar för minskad tidspress som sista kapitlet handlar om. Maila mig gärna jorgen.larsson@sociology.gu.se

Sändlista nr 15: Kortare arbetsvecka bland föräldrar

Jag håller på med en statistisk analys för att söka svar på frågan om vad som kan minska föräldrars tidspress. Mina resultat visar bland annat, föga oväntat, att en något förkortad arbetstid minskar tidspressen markant. Ett problem är att det nästan bara är mammor som förkortar sin arbetstid, till exempel genom att utnyttja sin lagliga rätt att gå ner till 75 procent när man har barn under åtta år. 24 procent av alla mammor, och 6 procent av alla pappor, arbetar mellan 30 och 37 timmar i veckan. Så länge detta mönster består innebär denna väg till minskad tidspress att ojämnställda könsroller cementeras.

Jag tycker därför att det är intressant med pappor som förkortar sin arbetstid, vilket verkar vara relativt vanligt i Holland. Istället för fokus på pappamånaderna som i Sverige omfattar holländarnas moderna papparoll en mer långsiktig anpassning av arbetslivet. En studie i Amsterdam visar att andelen pappor som förkortar sin arbetstid ökar. I Holland finns det ett relativt utbredd ideal om delat föräldraskap som innebär att båda föräldrarna arbetar 75 procent.

Mina siffror visar att var fjärde heltidsarbetande förälder i Sverige skulle vilja förkorta sin arbetstid, även om det betyder sänkt lön. Att det är så många som inte lyckas att skaffa sig förkortad arbetsvecka trots att de vill och att de accepterar lönesänkningen visar att det finns starkt begränsande strukturer. Det finns dock familjer där både mamman och pappan har lyckats förverkliga detta. Aftonbladet gjorde nyligen en kort intervju med en sådan familj. Du kan läsa artikeln här http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,1122782,00.html. De gjorde också en miniintervju med mig http://www.aftonbladet.se/vss/halsa/story/0,2789,1121148,00.html

I artikeln finns också följande upprop från mig:

Pappor – bidra till forskningen!

Jörgen Larsson söker småbarnspappor som vill eller redan har förkortat sin arbetstid. Vill du bidra till Jörgens forskningsprojekt? Hör av dig till jorgen.larsson@sociology.gu.se

Jag har fått en hel del svar men vill gärna ha fler så om du känner till någon så hör gärna av dig.

Sändlista nr 14: Drömmer vi ”skitdrömmar”?

I media rasar just nu en debatt om lyxkonsumtion, svindyra väskor och ”skitdrömmar”

Nina Björk började startade det hela med att i sin krönika ta upp hur inredningstidningar och TV-program koloniserar våra drömmar. Här är ett utdrag:

”Jag vill inte ha fräscha randiga tröjor från Polarn & Pyret. Jag vill inte vara en fräsch mamma åt fräscha barn; inte en fräsch hustru åt en deodorantdoftande make. Jag vill vara trasig, svart och söndrig. Så nu har jag bildat allians med min penningbrist. Den är välkommen. Jag och allt mitt går sönder. Och jag bara omfamnar det. Jag bara kallar det politik. För det är det…. Vi har byggt ett samhälle av skitdrömmar. Det är bara att inse. Jorden har redan insett det. Den reagerar med värme. Hur vi reagerar på den värmen avgör framtiden. Det låter stort och dramatiskt. För att det är stort och dramatiskt. Nu står vi här. Och jag köper i alla fall inte en fondtapet.”

Det är intressant att debatten är så stark. Varje dag kommer många inlägg i tidningar och radio. Debatten har uppenbarligen rört något som många känner sig berörda av. Det verkar finnas en utbredd känsla av tomheten i shopping-livsstilen och ett ifrågasättande av hur vi lever våra liv. Debatten handlar inte specifikt om tidspress men eftersom den ställer fundamentala frågor om vår livsstil så har den mycket att göra med tid.

I en fil på 10 sidor har jag kopierat in Nina Björks inlägg och några andra artiklar från DN och Aftonbladet, här är filen: Lyxkonsumtionsdebatten

Sändlista nr 13: Testa din tidsrikedom

SVT bad mig att göra en test av något slag. Jag vägrade att göra en veckotidningsvariant med poäng och alltför lättvindiga diagnoser. Istället blev det 10 frågor som förhoppningsvis kan hjälpa till för att reflektera över sin egen tidssituation. Det finns på SVT:s hemsida men finns också inklippt nedan.

TESTA DIN TIDSRIKEDOM

1. Jag lyckas oftast att undvika jäkt och stress i vardagen.

2. De flesta nätter sover jag bra och tillräckligt länge.

3. Jag klarar av att varva ner och vila något varje dag.

4. Jag har tid att hålla mig i fysisk form.

5. Jag är nöjd med min tidsmässiga fördelning mellan arbete och privatliv.

6. Jag har ett arbete som känns meningsfullt och givande.

7. Jag hinner träffa barn och partner tillräckligt mycket.

8. Jag får tillräckligt med “egentid” – tid för mig själv och mina egna behov.

9. Mitt vardagstempo är så pass rimligt att det inte påverkar mitt sexliv negativt.

10. Jag lyckas oftast att njuta av stunden utan att oroa mig för saker jag ska göra sedan.

Hur många “ja” fick du? Ju fler ”ja” desto högre nivå av tidsrikedom.

Om du är nöjd med din nivå av tidsrikedom så är det bara att gratulera.

Om du är halvnöjd kan det vara läge att reflektera över vilka förändringar som skulle kunna vara möjliga för dig. Samtidigt är det viktigt att inte ha förändringsambitioner på för många områden i livet samtidigt – kanske är det tillräckligt bra som det är?

Om du är uppenbart missnöjd med din nivå av tidsrikedom så kan det vara en bra idé att ta tag i detta. Det gäller speciellt om du inte får tillräckligt med sömn och vila eftersom det är så viktigt för att behålla hälsan. Men det är inte lätt att som enskild individ minska tidspressen eftersom den till stor del är en följd av de villkor och normer som präglar vårt samhälle. Men vi är inte helt maktlösa. Alla har ett visst individuellt handlingsutrymme för att göra andra val än vad de dominerande normerna i samhället föreskriver.

Sändlista nr 11: Idolporträtt i SvD

Svenska Dagbladet publicerar idag en intervju med mig. Den handlar inte så mycket om min forskning utan mer om mina egna livsval och om den amerikanska ”simlicity”-rörelse som var en viktig inspirationskälla för mig när jag gick ner i arbetstid. Om du vill läsa artikeln så finns den på: http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_13910882.asp

Artikeln är en del i en artikelserien ”Alla dessa val” som innehåller flera läsvärda artiklar, bl a en som bygger på boken ”Valfrihetens tyranni” som jag kan rekommendera. Boken varnar för att ha ett ”maximerande” förhållningssätt till de val vi gör. Att alltid göra allt för att göra det bästa valet gör att ens mentala uppmärksamhet fokuseras på sådant som egentligen inte är viktigt för vårt välbefinnande. Dessutom tar maximerandet en massa tid och bidrar till en känsla av tidsbrist. Boken förordar istället ett ”Bra nog” förhållningssätt till våra val, t ex att ha som princip att bara titta i två olika butiker innan man bestämmer vilket klädesplagg som man ska välja. Här kan du läsa hela artikeln http://www.svd.se/dynamiskt/idag/did_13604967.asp

Sändlista nr 10: tidsdikt

Jag brukar inte prioritera att läsa mycket av sånt som valsar runt på nätet. Men denna gången gjorde jag det (tack för tipset Gunilla F) – kanske för att den gånger skriver att ”time is short”. Jag kan rekommendera denna dikt som sägs vara skriven av en flicka på New Yorks sjukhus som hade obotlig cancer.
SLOW DANCE
Have you ever watched kids on a merry-go-round?

Or listened to the rain s lapping on the ground?

Ever followed a butterfly’s erratic flight?

Or gazed at the sun into the fading night?

You better slow down.

Don’t dance so fast.

Time is short.

The music won’t last.

Do you run through each day on the fly?

When you ask How are you? Do you hear the reply?

When the day is done do you lie in your bed with the next hundred chores running through your head?

You’d better slow down.

Don’t dance so fast.

Time is short.

The music won’t last.

Ever told your child, we’ll do it tomorrow?

And in your haste, not see his sorrow?

Ever lost touch, let a good friendship die cause you never had time to call and say, “Hi”

You’d better slow down.

Don’t dance so fast.

Time is short.

The music won’t last.

When you run so fast to get somewhere you miss half the fun of getting there.

When you worry and hurry through your day, it is like an unopened gift…. thrown away.

Life is not a race.

Do take it slower.

Hear the music.

Before the song is over.

Sändlista nr 9: Debattartikel publicerad i DN

Jag har haft ett litet speciellt sommarjobb i år, nämligen att skriva en debattartikel som idag publiceras på DN debatt. I juni var jag på en internationell kurs som hette ”work / life balance”. Under denna konferens fick jag bolla en idé som växt fram under en tid. Idén och artikeln handlar i huvudsak en frivillig arbetstidsförkortning för småbarnsföräldrar. Föräldrar har en tuffare tidspress än andra grupper och deras stress riskerar också att gå ut över barnet.

Det har varit speciellt svårt att hitta en utformning av förslaget som inte skulle bli en kvinnofälla. Men jag är övertygad om att den jämställdhetsbonus som vi nu föreslår skulle göra att också många småbarnspappor skulle välja att jobba lite mindre. Jag skriver vi eftersom det är 10 forskare som har lämnat synpunkter och skrivit under artikeln. En del av dessa forskare är från länder som har sk vårdnadsbidrag (Norge och Finland) och deras kunskaper har varit väldigt värdefulla för att kunna argumentera mot den borgerliga alliansens förslag om vårdnadsbidrag.

Vill du läsa hela artikeln så finns den här: DN Debatt 060821 Låt staten betala sänkt arbetstid för föräldrar

Sändlista Tidspress nr 7 – Ekonomiprofessorn: Tillväxt för konsumtion – ett evigt grottekvarnsprojekt

Här kommer en debattartikel där en ekonomiprofessor ifrågasätter tillväxt och konsumtion som vägen till lycka. Han lyfter också fram de destruktiva delarna i konsumtionssamhället ”kommersiella krafter utgör bidrar troligen till att barn och unga utvecklar mindre robusta och harmoniska jag”.

Han verkar inte heller köpa argumentet att vi behöver fortsätta att konsumera för att kunna finansiera välfärden. Istället pekar han på att tillväxtfokuseringen ligger i vägen för möjligheterna att byta konsumtion mot tid ”Tillväxt ses ofta som nödvändigt för att klara sysselsättningen. Arbetstidsförkortningar och minskade inkomster ses som otänkbart.”

Sådana här tankar brukar främst komma från vänsterpolitiker och mitt intryck är att denna typ av ifrågasättanden inte är rumsrena i många olika sammanhang. Det är därför befriande att en professor i företagsekonomi nu lyfter in de här frågorna i samhällsdebatten.

Här är artikeln: Tillväxt för konsumtion Ett evigt grottekvarnsprojekt GP 060515

Sändlista Tidspress nr 6 – Manliga tidspionjärer bra för familjen

Jag har blivit intervjuad av Göteborgs Universitets egen tidning och jag tycker att journalisten lyckades bra med att formulera mina (spretiga) tankar på ett lättillgängligt sätt. Hon bad mig också att fundera på vilka råd jag skulle vilja ge tidspressade som vill ta tag i sin situation. Blir du nyfiken så kan du läsa artikeln i denna fil: Manliga tidspionjärer GU journalen

Många av de extremt kortfattat formulerade tankarna i artikeln utvecklar jag i min uppsats Vad är tidsbrist? I uppsatsen beskriver jag ett antal väsensskiljda sätt att se på tidsbrist. Jag beskriver vanliga förklaringar som t ex att det är stegrade produktionskrav i arbetet som leder till tidsbrist. Men jag tar också upp andra tankar som t ex att tidsbristsupplevelsen hos föräldrar i grunden hänger samman med ett konservativt ideal som innebär att mammor bör vara hemma och ta hand om sina barn. En annan förklaring, som jag tycker är spännande, är att tidsbrist hänger samman med vårt sökande efter en mer positiv identitet och självkänsla, och att detta leder till för mycket aktiviteter (både arbets- och privatlivsaktiviteter). Vill du läsa mer om detta så finns här hela uppsatsen: Vad är tidsbrist

Sändlista Tidspress nr 5 – Tidssociologi – om hur samhället påverkar vår upplevelse av tiden

Mitt forskningsprojekt handlar ju om tidspress och jag ville genom denna uppsats gräva lite djupare kring vad andra skrivit om det här med tid och tidsupplevelser. Tiden och hur vi upplever den är väldigt centralt både för vårt eget välbefinnande och för hur samhället fungerar. Hur vi ser på vad tid är och hur vi upplever tiden hänger intimt samman med vilket samhälle vi lever i. Jag är väldigt nyfiken på hur man såg på tid i traditionella samhällen. Har människor alltid varit tidspressade? Vad är egentligen tidspress och hur kan den förstås? Är vi dömda till ett liv präglat av tidspress eller finns det utvägar?

I texten finns beskrivningar av:

–          hur algeriska bergsbönder såg tidspress som något djävulskt

–          hur tidsdisciplineringen av oss människor infördes i samband med industrialismen

–          hur vi numera driver oss själva

–          hur tidspress är en funktion av förväntningar och kapacitet

–          hur dagens stora valfrihet i livet gör att vi mår dåligt och får tidspress

–          vilka tankar om alternativa tidsuppfattningar som finns

–          vad tidsrikedom och tidsreflexivitet är

Här är hela uppsatsen: Tidssociologi-060113

Sändlista Tidspress nr 4 – Julklappar: nya idoler och spännande artiklar

I en omröstning om årets julklapp kom ”egen tid” på andra plats. Tyvärr kan jag inte ge dig mer tid så där direkt men jag kan ge dig två tankar som kanske kan vara användbara om du vill använda julledigheten för lite tidsreflektion.

Den första tanken fick jag tips om efter mitt förra utskick (tack Anette). Det är IKEA i England som har en kampanj där de visar att när vi gör ett inköp så innebär det att vi intecknar en viss mängd tid http://www.lifeoutsidework.co.uk/ Om du klickar på ”work hours saved calculator” så får du reda på exakt hur många timmar man kan spara om man köper ett billigare kök. Bra och kul grej tycker jag, men precis som att ingen gör reklam för gratis skogspromenader så lär vi knappast få se reklam för tidspotentialen det finns i att behålla sitt gamla kök. Under ”work life balance meter” kan man genom att svara på ett antal frågor få en bedömning av sin egen balans mellan arbete och privatliv. Mest intressant är deras suggestiva TV-reklam där den deltidsarbetande mannen är idolen, se under ”TV-Spot” (OBS förutsätter att du lagt en del av din tid på att betala för en bredbandsuppkoppling). Det är första gången jag stöter på detta ideal i reklamvärlden där ju annars idolerna brukar vara upptagna karriärsmänniskor. Kanske, kanske skönjer vi här ett nytt slags ideal där det är accepterat att också pappor arbetar deltid. Om så är fallet så är det en riktigt bra julklapp tycker jag.

Den andra tanken består egentligen av en massa olika tankar som finns i den artikelserie ”Det omöjliga dygnet” som DN har publicerat under november och december. Jag har klippt in alla artiklarna i en wordfil: DN Det omöjliga dygnet nov dec 2005. En av mina favorittankar (sid 7) beskriver hur nya krav och ideal som har vuxit fram de senaste decennierna försvårar för att få tiden att räcka till, t ex:

–          att barn anses behöva föräldrars odelade uppmärksamhet som ett stöd för deras utveckling,

–          att vi numera anses behöva lägga tid på att hålla vår kropp frisk och vältränad,

–          att båda föräldrarna numera anses behöva arbeta heltid och dessutom vara beredda att ständigt uppdatera sitt kunnande.

Jag hoppas att du får en riktigt tidsgod jul

Sändlista Tidspress nr 3 – Prestationsbaserad självkänsla + tidspressade barnfamiljer sökes

Jag läste en intressant artikel av journalisten Anna Hedlund i GP för någon månad sedan. I artikeln intervjuas en forskare som menar att sk prestationsbaserad självkänsla kan vara en orsak till utmattningsdepression. Kanske är det också en orsak till tidspress? Nedan finns artikeln inklippt.

Tillbaka till jobbet, vardagen och krav på att prestera.

Den som bygger sin självkänsla på egna prestationer löper större risk

för psykisk ohälsa och utbränning.

Den som bygger sin självkänsla på utseende, agerande eller prestation

har en instabil grund att stå på. När man presterar bra på jobbet,

eller känner sig nöjd med sitt utseende mår man bra. När det går

dåligt mår man sämre.

Istället för att konstatera att man inte alla dagar kan ligga på topp

så gnager otillräckligheten i kroppen på väg hem från jobbet. Vi

känner oss misslyckade som människor.

Lennart Hallsten, forskare och psykolog kallar fenomenet

prestationsbaserad självkänsla och har i en vetenskaplig studie

tillfrågat

17 000 personer mellan 18 och 75 år om i vilken grad deras självkänsla

påverkas av egna prestationer.

I studien skiljer Lennart Hallsten på utbränning (burnout), som

betecknar en psykisk kris till följd av att man inte tycker att man

mäktar med viktiga uppgifter eller roller i livet, och utslitning (

wornout), då man kan vara lika utmattad, men där självkänslan inte

behöver påverkas av motgångar.

– En person med hög prestationsbaserad självkänsla tänker “jag är

misslyckad” medan en person med låg prestationsbaserad självkänsla

tänker “jag har misslyckats”, säger Lennart Hallsten.

Att grunda sin självkänsla på vad man presterar är vanligare bland

yngre, välutbildade, och bland kvinnor. Människor med lång

högskoleutbildning tillhör oftare denna kategori än lågutbildade.

Motsatt förhållande gäller fenomenet utslitning som ofta drabbade

något äldre personer med kortare utbildning.

– Medan psykiskt utmattade, wornouts, känner lättnad när

arbetsuppgifter lyfts av dem, känner burnouts det som ytterligare ett

misslyckade att inte orka med. De fortsätter att driva sig själva.

Lennart Hallsten menar att hög prestationsbaserad självkänsla inte är

något som bara hör yrkeslivet till. Det är ett inlärt beteende som

grundar sig i tidigare erfarenheter. Om det under uppväxten starkt

betonats vikten av att “bli något” och prestera för att duga, så

följer mönstret med in i vuxenlivet. Det visar sig också i studien att

problematiska familjeförhållanden ökar risken för såväl utbränning som

psykisk utslitning.

Däremot konstaterar Hallsten, gör arbetslivets många

organisationsförändringar, krav på lönsamhet samt ständiga

utvärderingar av medarbetarnas prestationer, att människors krav på sig själva ökar.

– När företag inte tycker sig ha råd att ha kvar mindre effektiva

medarbetare, ställer krav på kompetensutveckling och blir noggrannare

i rekryteringsprocesser så ökar pressen på medarbetarna. En människa

med hög prestationsbaserad självkänsla överanpassar sig till systemet

och kan hamna i psykisk kris, säger Lennart Hallsten.

Vad gör man då för att slippa den där känslan av otillräcklighet efter

en dag då prestationerna kanske inte varit på topp?

– Givetvis är det svårt att förändra ett tankesätt som trots allt

varit något man tjänat på genom åren. Människor med hög

prestationsbaserad självkänsla har ofta lyckats väl, trots att det har

kostat på. Att lära sig säga nej är viktigt eftersom de här personerna

tenderar att inte opponera sig när allt fler uppgifter läggs på dem.

Man kan också försöka skapa andra arenor än yrkeslivet där

självkänslan kan växa, säger Lennart Hallsten som också efterlyser en

en öppen diskussion om prestationskrav på arbetsplatser och högskolor.

–  Det måste bli en större medvetenhet, framför allt bland chefer, om

att många människor identifierar sig starkt med vad de gör och

presterar. Man kan fråga sig, vad har vi för prestationskultur på vår

arbetsplats, och kan vi förändra den. Det kan i och för sig vara

känsligt eftersom höga egna prestationskrav är en god drivkraft hos

medarbetarna, till en viss gräns. Det är oerhört viktigt att veta att

man inte är unik i det här avseendet. Väldigt många människor runt

omkring känner precis likadant, men man pratar inte om det, säger Lennart Hallsten.

Han anser att man också på högskoleutbildningar bör man diskutera

skillnader mellan yrkesideal och realitet, och hur man i yrkeslivet

kan skapa rimliga förhållningssätt till prestationskraven för att

undvika framtida psykisk ohälsa.

– Vi har skapat en samhälle där det är viktigt för oss att kunna synas

hela tiden, men det är viktigt för alla att tänka igenom vad det beror

på att man driver sig själv så hårt.

Anna Hedlund, GP

Sändlista Tidspress nr 2 – Tidigare forskning om tidspress

I måndags var det ”Take back your time day” i USA (jag hade tänkt att få iväg det här mailet i måndags – men det är ju det där med tiden ….). ”Take back your time” är en organisation vars syfte är: “to challenge the epidemic of overwork, over-scheduling and time famine that now threatens our health, our families and relationships, our communities and our environment.” De har valt den 24 oktober som “timeday” eftersom de då menar att denna dag har en genomsnittlig amerikan redan arbetet lika mycket som en genomsnittlig europé gör under hela året – amerikanen arbetar nio veckor mer än en europé! De har en gjort annan helt annan avvägning mellan materiell rikedom och tidsrikedom än vad vi har här hemma i Sverige. ”Take back your time” kämpar för en återgång till 40-timmarsveckan, men de kämpar också sånt som vi tar för givet, som t ex semester och föräldraledighet. Här kan du kolla in mer om dem: www.timeday.org

Nästa del i det här mailet är lite mer svårsmält men jag ändå rätt så lättillgängligt tycker jag. Det är en uppsats som jag har skrivit om tidspress, här kommer några smakprov:

  • Att andelen familjer där båda arbetar heltid har ökat från 33 % till 49 % på 10 år.
  • Att en amerikansk undersökning visar att vara gift bidrog till tidspress för kvinnor men inte för män (inte konstigt att kvinnor oftast tar initiativ till skilsmässa).
  • Att lågutbildade, t ex bussförare och kassörskor, har minst lika stora problem med tiden som högutbildade chefer.
  • Att det finns många teorier om vad tidspressen beror på, t ex att vi genom vårt ökade välstånd får råd att göra och äga allt mer och att det leder till tidspress när vi inte samtidigt för mer fritid.
  • Att den mest etablerade teorin inom stressforskningen och innebär att för att klara av höga krav i arbetslivet så behöver man samtidigt ha en hög grad av kontroll och ett bra socialt stöd.
  • Att sk moralisk kompetens behövs för att hantera det moderna livets krav – vilket dels handlar om en medvetenhet om vad man tycker är viktigt i livet, dels en förmåga att relatera det egna handlandet till sina prioriteringar.
  • Att en annan, mer handgriplig, strategi är få barnen att bli självhjulpna, d.v.s. att få dem självständiga så att de inte i onödan tar upp sina föräldrars tid.
  • Att den ökande individualiseringen och traditioners minskade påverkan på våra liv innebär att människor oftare tvingas till egna reflektioner och val – och att detta kan innebära att människor i högre utsträckning kommer att reflektera över pengar och tid i förhållande till varandra.
  • Att syftet med mitt avhandlingsprojektet är att utveckla kunskap om barnsfamiljers möjligheter att bemästra tidspressen.

Här är hela texten:  Om tidspress

Sändlista Tidspress nr 1 – Utdrag om tidsstrategier från boken ”Rik på riktigt”

(detta första mail skickade i september 2005)

Det här första mailet innehåller utdrag ur den bok som jag har skrivit ihop med Fredrik Warberg. Fredrik och jag har ju drivit Föreningen Tidsverkstaden tillsammans och under de senaste tre åren parallellt skrivit boken ”Rik på riktigt. En värdefull vardag är möjlig”. I denna fil finns de delar av boken som tydligast handlar om strategier för att bemästra tidspress: Utdrag om tid från boken Rik på riktigt. Boken kan sägas bygga på Fredriks och mina personliga livserfarenheter och visdomar som människor har delat med sig av på alla de samtalscirklar om livskvalitet som vi har lett.

En kommentarer


  1. That’s not just logic. That’s really seinlbse.

Skriv nåt här!