Youtube-föredrag om pappadeltid

Publicerat den 1 February 2013 kl.11:26

Få orkar läsa en avhandling, men kanske kan en 23 minuters version på youtube locka? http://www.youtube.com/watch?feature=player_embedded&v=pN1PSSs9OAk#!

Om man bor i Göteborg finns det möjlighet att få liveversionen nu på tisdag kväll den 5/5. Det är Foff – forum för feministiska föräldrar – som arrangerar. Senare blir det en spännande föreläsning med Nina Björk m fl. Här är hela vårens program: http://www.foffgbg.blogspot.se/2013/01/forelasningsserie-foraldraskap-och.html

Välj enkelhet eller vägra kollektivanslutning

Publicerat den 29 November 2012 kl.6:18

Under 1990-talet upptäckte jag den amerikanska livsstilsrörelsen ”Voluntary simplicity”. Jag tror att enkelhet har en potential att frigöra oss så att vi i större utsträckning kan leva det liv vi vill och det liv som andra och naturen mår bra av.

För fjorton år sedan skapade jag www.frivilligenkelhet.nu för att sprida idéerna i Sverige. Denna hemsida har dock varit passiv i många år eftersom jag har fokuserat på Föreningen Tidsverkstaden och på forskning om tidsmässig välfärd. Men mina tankar har inte släppt taget om det här med enkelhet. Dessutom har massor med privatpersoner och journalister genom åren kontaktat mig angående enkelhet.

För ett par månader sedan blev jag intervjuad av journalisten Camilla Tollstoy som skulle skriva om Enkelhet i SJ:s tidning Kupé. Intervjun ledde till att vi beslöt oss för att nylansera frivilligenkelhet.nu. Camilla är redaktör för sidan och kommer att blogga om saker som i bred bemärkelse berör enkelhet. Mitt intresse för enkelhet är bland annat inriktat på hur en ”politik för enkelhet” skulle kunna utformas då det finns starka samhällsstrukturer som begränsar vår möjlighet att göra fria val. Det handlar till exempel om konsumtionskulturen som formar våra drömmar och lägger beslag på vår tid, eller heltidsnormen som begränsar vår valfrihet att välja arbetstid efter vad som passar våra livsprioriteringar.

frivilligenkelhet.nu bloggar jag också om något betydligt mera handfast – om mitt experiment som syftar till att förvandla vår gamla villa till ett plusenergihus. Jag kallar det Villa 2.0

www.jorgenlarsson.nu finns kvar och här kommer jag framför allt att lägga ut mina egna forskningsresultat. Medan innehållet på www.frivilligenkelhet.nu kommer att bli av mer både ideologisk och praktisk art. Dessutom kommer den att bli mycket mer aktiv eftersom Camilla regelbundet kommer att blogga där. Det blir dock inga avgrundsdjupa skillnader mellan sidorna och jag önskar därför att kollektivansluta dig som prenumerant på www.frivilligenkelhet.nu.

Om du inte vill det så svara bara på det här mailet och skriv NEJ TACK i rubriken.

Nedan har jag klippt in en beskrivning av Frivillig enkelhet från bloggen.

Bästa hälsningar,

Jörgen Larsson


Om frivillig enkelhet
Frivillig Enkelhet är en översättning av det amerikanska livsstilsbegreppet ”Voluntary Simplicity”. Kärnan är materiell enkelhet – en tillvaro som innebär att ens mentala energi och tid inte domineras av köpsug, shoppande och materialförvaltning. I vårt konsumtionssamhälle är det lätt att hamna i en situation då våra tankar och samtal handlar om vad vi vill köpa och att vårt vanemässiga köpande leder till att vi lägger massor med tid på materialförvaltning, det vill säga att lagra, flytta runt och underhålla allt vi äger.

Lägre konsumtionsnivå innebär inte bara en lägre miljöbelastning utan det ger också en ökad frihetsgrad genom att det materiella i livet inte längre blir lika dominerande. Dessutom innebär materiell enkelhet ofta en lägre utgiftsnivå och det i sig skapar en frihet som grovt sett kan användas på tre olika vis:

Skaffa makt – Ett första sätt är att använda överskottet till sådant som man vill förändra i samhället, till exempel att köpa solceller för att påverka energisystemet, att köpa fair trade kläder för att skapa drägliga livsvillkor för fabriksarbetarna eller att skänka pengar till utvecklingsprojekt i syd. Pengar innebär makt – genom att leva enkelt och använda pengarna på ett genomtänkt sätt kan man öka sin makt.

Downshifta – Ett andra sätt att använda de ekonomiska marginaler som enkelhet medför är att gå ner i arbetstid. På så vis får man både mer energi och tid att ägna sig åt sådant som bidrar till ens egna och andras välbefinnande, till exempel tid med familj och vänner, frivilligarbete och samhällsengagemang.

Byta jobb – Ett tredje sätt är att en materiellt enkel livsstil skapar större möjligheter för att byta till ett mindre välavlönat arbete. Anledningen till att välja det kan vara många. Kanske vill man stiga av från ett chefsjobb för att slippa stressande ansvar och övertid, kanske vill man börja jobba med något som man verkligen brinner för.

Det här är vår syn på vad frivillig enkelhet är för något. Innehållet i hemsidan är dock mycket bredare än så. Vi skriver om allt som vi tror intresserar människor som är lockade av begreppet frivillig enkelhet – miljöfrågor, tid, lycka, mat och boende. Framför allt behandlar vi ämnen som intresserar oss. Sådant som vi tycker är viktigt.

Avslutningsvis vill vi poängtera att frivillig enkelhet främst är något för den priviligierade globala medelklassen, en grupp som de allra flesta i till exempel Sverige ingår i. Påtvingad enkelhet, det vill säga fattigdom, är något helt annat och absolut inget att romantisera.

Hur får man tiden att räcka till?

Publicerat den 14 September 2012 kl.16:51

Svenska Dagbladet hade häromdagen en artikel om en studie som utmynnade i de 10 viktigaste föräldrakompetenserna. På första plats kom förmågan att ge kärlek (surprise surprise), därefter kom förmåga att undvika stress. Detta anknyter till inriktningen på min avhandling. Jag har, tillsammans med en kollega, analyserat av de råd som självhjälpsböcker ger för att minska sin tidspress. Den vetenskapliga artikeln på engelska finns till höger på sidan men om du vill ha en 1000 gånger mer lättillgänglig version så har Svenska Dagbladet skrivit artikel om råden här

I SVT:s Plus fick en tidspressad familj råd om hur de skulle få tiden att räcka till. De åkte ut till mig som en ”expert”. Programledarna räknade sedan ut kostnaden för att på olika sätt ”frigöra” en timme: jobba mindre, köpa hushållstjänster eller köpa bil för att minska pendlingstiden (miljöaktivisten i mig blev deprimerad när familjen valde att köpa en bil). Inslaget om tid börjar 19:30 in i inslaget.

Min käpphäst är ju att pappadeltid som strategi för ökad tidsmässig välfärd OCH ökad jämställdhet. Här är en artikel i Svenska Dagbladet där en pappa respektive en mamma som har valt att jobba deltid intervjuas. Man kan fundera på om det är lättare för mammor eller för pappor att jobba föräldradeltid. Å ena sidan kan det vara lättare för mammor eftersom de inte behöver bryta mot normerna på samma sätt som när en pappa går ner i arbetstid. Å andra sidan kan det vara lättare för en pappa eftersom han inte riskerar att känna att han är någon mossig typ som bara följer gamla könsrollsmönster.

Svenska Dagbladet hade också en intervju med mig om min avhandling med rubriken ”Förälder och välavlönad? Då är du verkligt stressad

Puh – efter denna medievecka inser jag att det är tidspressande att forska om tidspress

Fyller ordet augustiångest någon funktion?

Publicerat den 22 August 2012 kl.16:19

Redaktionen för TV4:s morgonsoffa ringde upp mig och ville prata om den obehagskänsla som kan uppstå i samband med att man börjar jobba igen efter semestern. Under snackets gång dök ordet augustiångest upp i mitt huvud. Kanske är det ett ord som kan beskriva något specifikt?

Jag tänker att det finns en lightvariant som helt enkelt beror på att det är jobbigt att inte längre kunna välja fritt vad man vill göra varje dag. Men det finns också en svårartad variant av augustiångest. När jag själv på 90-talet jobbade som konsult hade jag flera år i rad en sådan svårartad augustiångest. Sista veckan på semestern präglades helt av att jobbet snart skulle dra igång igen. Den gången tror jag att augustiångesten främst berodde på att jag upplevde prestationsförväntningar som orimliga.

Jag gissar att en vanlig orsak till svårartad augustiångest är att man är på väg in i en orimligt tidspressad vardag: att det är körigt mest hela tiden, att man känner sig inlåst i ett strikt tidsschema och att det är svårt att njuta av livet. Ett sätt är att hantera en sådan augustiångest är att försöka uthärda den tidspressade vardagen genom att köpa en resa och fokusera på hur bra det ska bli på nästa semester. Men det finns också mer konstruktiva sätt att hantera den. Kanske kan augustiångesten ge energi för att komma igång med att reflektera och samtala om hur man vill leva sitt liv?

I förrgår var det dags att prata om detta i TV4:s morgonsoffa. Första delen av inslaget var om en familj som provade att leva på landet en sommar. Efter 6 minuter börjar jag att berätta om mina tankar
http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=sa_bryter_du_vardagsmonstren_efter_semestern&videoid=2211443

Kommentera gärna.
Tycker du att ordet augustiångest fyller någon funktion?
Har du själv upplevt augustiångest?

Få vet att de kan jobba deltid utan att påverkar pensionen negativt så länge de har barn under fyra år. Det enda som kommer fram i media är onyanserade budskap om vikten av att arbeta mycket för att inte bli fattig på ålderns höst. Senaste gången “pensionsexperter” spred felaktigheter var i en rapport från PTK för ett par veckor sedan. Då blev jag så förbannad att jag skrev en debattartikel:

http://www.newsmill.se/artikel/2012/05/23/pensionshetsen-f-r-f-r-ldrar-att-prioriterar-ner-sm-barn

Jag fick en reaktion på min debattartikel från frilansjournalisten och författaren Katarina Bjärvall: ”Jörgen. Jag tycker att du är lite väl försiktig. Stora barn behöver sina föräldrar minst lika mycket som små, så jag tycker att rätten till deltid borde utsträckas ända upp till 18 år.”

Jag håller med om att äldre barn också behöver sina föräldrar. Det kan också finnas andra anledningar till att vilja arbeta mindre än heltid. Jag tycker därför att deltidsrätten borde gälla alla, även de som inte har barn hemma. En allmän deltidsrätt vore en välfärdsreform som skulle öka människors ”tidsautonomi”, och därmed deras livskvalitet, utan att medföra speciellt stora konsekvenser för samhällsekonomin. I min avhandlings sista kapitel (pdf-sida 223 här: Studier i tidsmässig välfärd Jörgen Larsson.) utvecklar jag tankarna om detta, och beskriver bl a Hollands lag som ger arbetstagare ökade rättigheter till både heltid och deltid. Fackförbundet Kommunal har avtal om hel- och deltidsrätt i vissa kommuner. Jag har hört att Nynäshamn har infört och utvärderat detta med positiva resultat bl a avseende sjukskrivningar (men jag har inte kollat upp detta själv). Det vore kul om frågan om allmän deltidsrätt kom upp på den politiska agendan. Det finns ju också risker med en allmän deltidsrätt, framförallt att inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor riskerar att öka om det skulle bli fler kvinnor som utnyttjade rätten att gå ner i tid.

Är kompensation för lönebortfallet miljöskadlig?

Publicerat den 3 April 2012 kl.20:55

Katarina Bjärvall tar också upp en miljöaspekt på mitt förslag: ”Sedan håller jag inte med om att föräldrar ska kompenseras ekonomiskt om de går ner i tid. Ur ett miljöperspektiv blir det kontraproduktivt, tycker jag – mer pengar betyder mer miljöskadlig konsumtion. Jag förstår klassproblematiken i det – utsträckt föräldraledighet på deltid blir ett privilegium för medveten medelklass som har råd. Men det är egentligen en större fråga som bäst hanteras genom höjda löner i låglöneyrken och höjda skatter för höginkomsttagare. Tycker jag.”

Din poäng att föräldrar av miljöskäl inte borde få ekonomisk kompensation är en svår fråga. Här står olika mål mot varandra. Mot en kompensation talar argumentet att det skulle höja konsumtionen och därmed miljöbelastningen (detta resonerar jag om på sid 41 i den här rapporten). För en kompensation talar att många fler småbarnsföräldrar då skulle gå ner i arbetstid och därmed få en högre tidsmässig välfärd. För en kompensation talar också argumentet att det skulle locka en del pappor och bidra till att luckra upp dagens genusmönster som innebär att det nästan enbart är mammor som jobbar föräldradeltid. Jag tycker att argumenten för en kompensation är starkare. Vad tycker du (som har läst så här långt och uppenbarligen är intresserad av frågan)?
Mvh. Jörgen

Lotta Bromé intervjuar mig i P4

Publicerat den 29 March 2012 kl.21:13

Häromdagen hade jag mina “15 minutes of fame” eller i alla fall 8 minuter i P4 med Lotta Bromé. Om du är för tidspressad för att läsa avhandlingens 250 sköna sidor så kan du lyssna på intervjun här (lyssna direkt genom att klicka, eller ladda hem filen först). Jag tycker att jag fick sagt det viktigaste både från avhandlingen och om mitt förslag om 35-timmarsvecka för småbarnsföräldrar.

Totalt set var genomslaget i media stort. TV4 hade ett kort inslag (36 sekunder in i klippet här). Både Göteborgs-Posten och Sydsvenskan slog upp detta stort på förstasidan. Om du vill läsa i GP finns intervjun med mig här, och en intervju med deltidsarbetande pappa här. Pressmeddelandet finns här.

Debattartikel: inför 35-timmarsvecka för småbarnsfamiljer

Publicerat den 27 March 2012 kl.12:56

En av mina forskningsfrågor är vilka samhällsförändringar skulle kunna förbättra småbarnspappors möjligheter att arbeta deltid. Jag resonerar om detta på sid 85-93. Jag har också presenterat mitt förslag i en debattartikel i Aftonbladet 25 mars: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/familj/article14570871.ab Vad tycker du om förslaget? OBS var inte bara snäll! Om du ser eller hör någon kommentera mitt förslag i media så är jag också tacksam om du tipsar om det nedan.

Min avhandling om tidsmässig välfärd är klar!

Publicerat den 22 March 2012 kl.17:12

Sju års arbete är klart. Det känns fantastiskt skönt. Det sista året har varit tufft, som jag skriver i förordet ” Mer än en gång har jag känt det absurda i att sitta och skriva på en avhandling om tidsmässig välfärd när jag själv är tidspressad. Jag brukar trösta mig med Richard Bachs ord ”You teach best what you most need to learn.” Det har dock varit en ynnest att få möjlighet att under flera år fördjupa mig i något som engagerar mig så starkt. Jag känner en stor tacksamhet gentemot det svenska samhället (via den statliga forskningsstiftelsen Formas) som har möjliggjort detta. Min förhoppning är att mitt arbete på något sätt ska bidra till andra människors tidsmässiga välfärd.”

Avhandlingen består av fyra olika delar. I introduktionen analyserar jag begreppen tidsmässig välfärd, tidspress, tidsnöjdhet, tidsstrategier och tidspolitik. Här finns också sammanfattningar av avhandlingens olika delar. Den andra nyskrivna delen av avhandlingen är rapporten Pappadeltid. En väg till högre tidsmässig välfärd och ökad jämställdhet? Två delar av avhandlingen är publicerade tidigare, dels en artikel där jag analyserar självhjälpsböcker, dels rapporten Om föräldrars tidspress.

Du kan ladda hem hela avhandlingen här: Studier i tidsmässig välfärd Jörgen Larsson. Om du bara vill ha rapporten om pappadeltid kan du ladda hem den här: Pappadeltid Jörgen Larsson. Vill ha ett tryckt exemplar av hela avhandlingen så kostar den 150 kr plus porto och beställs genom att maila: gunilla.gustafsson@socav.gu.se

Disputationen äger rum 23 mars 2012 kl 13.15 i sal Sappören, Sprängkullsgatan 25, Göteborg.